On the previous episode of… 11 år senare

För 11 år sen skrev jag ett inlägg där jag trodde jag skulle ta tag i bloggandet igen. Det gjorde jag inte. När småbarnsåren tog vid så prioriterades mycket annat bort. Åren sen dess har innehållit mycket av det gamla vanliga:

  • Barn
  • Upp å ner på jobbet, massa jobbresor till Dubai
  • Mer ansvar i klubben, sedan kaos och utsparkad
  • Påkörd ett antal gånger, sista gången med akutbesök och höftfraktur
  • Tillfälligt boende i Singapore med familjen
  • Köpte radhus
  • Fåniga cykelolyckor med handledsbrott och opererad tumme
  • Väldigt upp och ner i förhållandet och till slut separation
  • Lång hög platå på löpningen
  • Ny sambo

Har ingen ambition om att fortsätta skriva om allt i mitt liv, det passade före barnåren (eller före twitter och liknande kanske). Detta får fortsätta vara min lilla samlingplats för saker jag vill skriva av mig och kanske läsa om 5, 10, 50 år (om jag har tur).

DM 10000m

Efter Kalmar blev det lite jobbfokus, så jag slutade simma och cykla, men lyckades hålla liv i löpningen såpass att jag satte min bästa (volymmässigt) vecka (64km) och bästa månad (224km) någonsin under september. Det är rätt skönt att kunna växla ner och köra fokus på EN sport, man slipper mkt stress (men ökar ångesten över att bli skadad så man inte kan göra ngt, mer om det senare). Att Maria satte oss/mig på avgiftning efter all sportdryck så att jag snabbt tappade 2-3kg var ju inte heller fel för löpningen.
Fortsätt läsa ”DM 10000m”

Ironman Kalmar

Den korta versionen:

  • Simningen gick bra, slogs med Ashkan en stund på slutet, och kom upp ur vattnet på 1:04:36, ungefär det jag hoppats på, och 4 minuter bättre än 2011.
  • Cyklingen gick till en början bra, höll i pulsen som planerat, åt regelbundet. Kom ikapp Ashkan och Thomas efter ca 8 mil, men fick där också krampkänningar i framsida lår. Lugnade ner farten 5 pulsslag och släppte kompisarna. Fick köra ensam länge på andra varvet (körde legalt hela vägen och sket i vad andra gjorde). Kom ”i mål” på 5:02:53, ca 10 minuter bättre än planerat, men cyklingen var också 3km kort.
  • Löpningen blev direkt lidande av krampen. Höll igen farten som planerat, men istället för att kunna börja öka efter 15-20km så var det svårt att hålla farten uppe (mest beroende på att jag tog gångpauser vid vätskestationerna). Efter 30km låg snittet strax över 5min/km och jag insåg att en sub 3:30-mara skulle kräva en rejäl fartökning på sista varvet. Det fanns dock ingen som helst reservkapacitet, när jag försökte öka rusade pulsen över 170, men farten var oförändrad. Vid 37km insåg jag att mara-målet var kört, medan total-målet sub10 var utom fara, så jag promenerade 1.5km in till stan och njöt av vädret, stämningen, och att jag hade klarat min målsättning med glädjen i behåll. Sista 2km inne i stan joggade jag på lite och tog mig i mål på 3:40, totalt 9:53.

Fortsätt läsa ”Ironman Kalmar”

Göteborgsvarvet 2012

Göteborgsvarvet börjar bli en vana, 7 starten i år, och då har jag två dns:er bakom mig också. Är loppet riktigt så kul? Nja, tveksamt, men det är en stor högtid för löpar-Sverige. Hela centrala stan är avstängd och de få som inte springer är ute och hejjar.
Med ett undantag har jag förbättrat mig varje år. Sen 2009 har egentligen inte min träningsvolym ökat (inom löpning), men 3-4 mil/vecka har fortsatt att ta mig närmare de riktiga löparna, i prestation om än inte i träningsvolym.
Fortsätt läsa ”Göteborgsvarvet 2012”